Satans verserna

Känns otroligt tomt utan min Tristan nära. Varje tanke som påbörjas, avslutas med att jag tänker på att han bor 100 mil bort. Det gör ont, så jävla ont, att veta att han inte finns nära mej längre...

Jag försöker hålla mej flytande, ska verkligen försöka. Tar mej ner på gymmet då å då, vilket jag inte trodde var möjligt. Nånting i mej driver mej framåt, trodde jag skulle sluta fungera helt. Det är nog mina vanliga demoner som ser till att jag fortsätter, dom vill ha mej för sej själv nu under våren.

Nu får jag ner å tränar iaf, ska träna ihjäl mej!